HEAP - Health promoting Environments for an Aging Population

Documents and links

• Funding application
• Application for ethical approval
• Final report (in Swedish)
• HEAP in Lund University Research Portal

Publications

• Impact of Sociodemographic Factors on Use of Formal Social Services in an Older Swedish Population (Int. J. Environ. Res. Public Health 2022, 19(19), 12526)
• Sociodemographic Variations in the Availability of Urban Green Spaces in an Older Swedish Population (Int. J. Environ. Res. Public Health 2022, 19(19), 12651)
• Neighborhood green spaces and use of social services in an older urban population (Environ Advances 13 (2023) 100448)

Conference proceedings

• Health promoting environments for an ageing population: A register and GIS-study of associations between urban greenness and formal social services in Sweden (ISEE 2022, Athens) [Abstract][Poster]

Resultat - populärvetenskaplig sammanfattning

Att gröna miljöer i närheten av hemmet gynnar en god hälsa är känt. I detta projekt ville vi undersöka om gröna miljöer kunde gynna god hälsa hos äldre i sådan utsträckning att de kunde klara sig längre på egen hand. För att göra detta tittade vi på gröna miljöer nära boendet och användande av hemtjänst och särskilt boende (s.k. äldreboende). Eftersom sociodemografi som tex boendeform och etnicitet kan påverka både var man bor och hur troligt det är att man söker hemtjänst började vi med att titta på hur detta relaterade till grönska i närheten av hemmet och användande av hemtjänst. Vi såg att ensamstående, de som bodde i lägenhet, svenskfödda och personer i områden med hög socioekonomisk status hade mindre grönt nära sitt boende. Även för uttag av hemtjänst hittade vi olikheter mellan sociodemografiska grupper. Detta kan tyda på att vissa grupper i samhället tar större ansvar för sina anhöriga och att vissa grupper kan uppleva hinder för att få den hjälp de har rätt till. Tex hade utlandsfödda ett lägre uttag av hemtjänst, något som kan bero på kulturella skillnader om personen kommer från en tradition av att yngre familjemedlemmar tar hand om de äldre. Men det kan också tyda på att utlandsfödda inte har kunskap om vilken hjälp som finns att tillgå, eller att språksvårigheter förhindrar dem att söka den. Vi såg också att män använde sig av mindre hemtjänst än kvinnor, något som skulle kunna förklaras av att deras kvinnliga partners tar över – eller sedan tidigare har – det större ansvaret för hushållet och att det för paret inte finns behov av hemtjänst förrän kvinnan själv behöver stöd. Det fanns alltså sociodemografiska skillnader i både tillgång till gröna miljöer och uttag av hemtjänst. När vi undersökte sambandet mellan gröna miljöer och uttag av hemtjänst, och tog hänsyn till skillnaderna i sociodemografi, kunde vi dock inte se några effekter av grönska på möjligheten att klara sig på egen hand. Detta kan bero på att det inte finns några sådana effekter, men skulle också kunna förklaras av att vissa grupper i samhället, oavsett hälsa, inte använder sig av hemtjänst för att anhöriga hjälper dem med vardagssysslor. Det kan också vara så att vi inte lyckats mäta gröna miljöer på ett bra sätt. Tex har vi undersökt mängden tillgänglig grönska i närområdet, men inte om det i denna grönska finns promenadstråk och bänkar att vila på.